24 augusti 2007- 27 januari 2008

Prins Eugens Waldemarsudde inleder höstsäsongen 2007 med att museet bjuder in konstnären Carl Johan De Geer att ikläda sig rollen som gästcurator för en utställning benämnd Doften av färg som visas i Galleriet. Han har fått fria händer att välja och vraka bland verken i Waldemarsuddes omfattande konstsamling och mycket har aldrig tidigare visats. En stor del av de visade verken har prins Eugen själv som upphovsman, särskilt har De Geer fäst sig vid hans rika skissmaterial som finns bevarat. Han berättar här med egna ord om projektet.

"Kvalitet har inget att göra med teknik. Det måste komma från själen och inte bara vara något man lärt sig." Detta sa Bob Dylan i ett radioprogram våren 2007. Det handlar om musik men är lika tillämpligt på bildkonst. Jag är fullt medveten om att ingen resonerade så i det svenska konstlivet för 100 år sedan. Tvärtom. De stora svenska konstnärerna på den tiden - de trodde inte på det moderna. På det hastiga intrycket. Det förenklade. De kanske trodde att det de såg i Frankrike var en övergående modefluga som skulle försvinna.

Men när jag gått igenom de 7000 verken i Waldemarsuddes samlingar har jag hittat så mycket bra utöver de tunga välkända mästerverken. Dessa samlingar, som till en avsevärd del består av prins Eugens egna verk, utgör en fantastisk möjlighet att studera den konstnärliga processen. Här har vi en konstnär av rang, prinsen själv, vars verk finns bevarat nästan i sin helhet, från en barnteckning med påskriften "Till mamma" till den förtjusande "Ångbåt och skyskrapor" 75 år senare. Prinsen fick, som medlem av kungafamiljen, inte bedriva förvärvsverksamhet och således inte sälja.

Jag har hittat så mycket av det lätta, det snabba, det som ser ut att bara ha nuddats med penseln. Aldrig visade skisser och studier som, sedda med 2000-talets ögon, har just kvalitet. Och det är inte bara prinsen som deltar här. Det finns en underbart enkel Carl Kylberg som, rätt eller fel, ser ut att vara gjord i ett inspirerat och kärleksfullt ögonblick. Det finns en fjäderlätt målad Sigrid Hjertén som passar fint ihop med prinsens molnskisser, liksom Hanna Pauli, Julia Beck och Anna Boberg. Genom verk av kronprinsessan Margareta och den tidigare inte visade prinsessan Eugénie ges inblickar i den förr så kulturintresserade kungliga familjens liv.

Processen i konsten vill jag visa genom att avdramatisera den stora utställningssalen, avlägsna mästerverken och skapa en stämning av skapande som kommer från själen. Någon kanske finner denna stämning kaotisk. Men då säger jag: stanna kvar, känn efter med hjärtat. Och möblerna och stafflierna - det är prinsens egna, sedan länge undanställda.

"Jag kände doften av färg", säger prinsen i Torgny Lindgrens fiktiva berättelse om Eugens flykt till fröken Lydias pensionat. "I Brokiga Blads vatten" (1999) träffar prinsen hötorgsmålaren Brokiga Blad, som har mycket att lära ut. Lindgren är, enligt min åsikt, en av de mycket få författare som förmår närma sig bildkonstens väsen. En av programkvällarna under hösten 07 på Waldemarsudde, "På spaning efter den prins som flytt", kommer att utgå från Torgny Lindgrens novell. Den målning som förekommer i novellen, "Ångbåt och skyskrapor" från 1944, kommer att ha sin givna plats invid podiet.

Juli 2007 Carl Johan De Geer