I brev till Erik Werenskiold skriver prinsen 1901:
"Huset jag bor i ligger på den klippa jag målat med utsikt över Stockholm, ungefär på samma avstånd som du har Kristiania. Strax bakom finns en gammal fruktträdgård och där står en väldig ek med sin gamla bänk runt stammen, där jag tänker mig att Bellman har suttit och sjungit när solen gick upp och kyrktornen i staden började glimma."
Av denna ek återstår endast en trädruin vid entrén till galleriet.
Egendomen Waldemarsudde omfattar 70.000 kvadratmeter, på tre sidor omgiven av vatten, med en rik och omväxlande vegetation, klippor, sandmarker ängar och lövträd. Eugen var inte så förtjust i barrträd och ormbunkar därför tog han bort dem.
Han ville behålla områdets parkkaraktär och rabatterna är koncentrerade kring stora husets framsida och framför galleribyggnaden. Mot sjösidan lät prinsen göra två stora terrasser, en övre och en nedre. Han planterade också en del nya träd, en rad popplar vid strandkanten och kastanjer uppe på terrassen.
Brevet till Werenskiold fortsätter :
"- - - blommor har jag i massor utanför mitt ateljéhus. Näst efter konsten tror jag blomster är min största glädje."
I prinsens bibliotek finner man en del trädgårdslitteratur, bl a från England och skisser över hur terrasserna skulle se ut . I ett brev finns noggranna anvisningar om vilka blommor som ska planteras, vilka färger och kombinationer. Eugen tyckte bäst om de blå, vita, gula och rosa och blommor som betraktades som "gammaldags" för den tiden.
I några brev avsända från Turnbridge Wells i södra England (1901) skickar prinsen fröpåsar och noggranna instruktioner för sådd och plantering. T ex föreslår han blandade tagetes, en blomma som vid den tiden betraktades som gammaldags och kallades "sammetsblom".
Detalj från lökkatalog med prinsens egna marginalkommentarer. Understrykningen
gäller en narciss. Narcisser av olika slag förekom rikligt både i rabatter och vaser.
Parken är rik på statyer. Den vi mest förknippar med Waldemarsudde är Nike från Samothrake, en kopia från Louvren i Paris. Den inkomponerades i trappan redan när huset byggdes 1905. Bland de tidiga finns också Rodins Tänkaren på terrassen och Milles Örnar på entrésidan. Där står också den kraftfulle Herakles av Antoine Bourdelle och spänner bågen. I ett blomsterkvarter nedanför stora trappan fungerar Milles Triton som fontän (ur funktion f. n.).
På terrassen framför galleriet står Per Hasselbergs Grodan, Bror Hjorths Sovande flicka. Carl Wilhelm Scheele och Bågskytten båda av Carl Milles står också här på höga kolonner. Eugens vän och målarkollega Karl Nordström har porträtterats i brons av Carl Eldh.
Nere vid stranden, vid en liten damm ligger per Hasselbergs skulptur Näckrosen en allegorisk kvinnofigur utsträckt nära önskedammen, där besökare kan kasta ett mynt i vattnet .
Förutom Gamla Huset och huvudbyggnaden finns ett antal andra hus inom området. Åt öster ser man den stora Linoljekvarnen, "Personalvillan", även den ritad av Ferdinand Boberg och det faluröda "stallet" där det funnits en häst, Pålle, men som nu används som verkstad, och personalutrymmen.
Mittemot ligger garaget, där prinsen hade sina bilar. Här ligger också en liten sjöbod från tidigt 1800-tal. Längst österut ser vi Kvarngården som genomgick omfattande renovering 1994-95.
Innanför Ferdinand Bobergs vita grindar ligger det gröna Ektorpet. I enlighet med prinsens önskemål i hans testamente finns där nu ett café som är öppet sommartid.
"Huset jag bor i ligger på den klippa jag målat med utsikt över Stockholm, ungefär på samma avstånd som du har Kristiania. Strax bakom finns en gammal fruktträdgård och där står en väldig ek med sin gamla bänk runt stammen, där jag tänker mig att Bellman har suttit och sjungit när solen gick upp och kyrktornen i staden började glimma."
Av denna ek återstår endast en trädruin vid entrén till galleriet.
Egendomen Waldemarsudde omfattar 70.000 kvadratmeter, på tre sidor omgiven av vatten, med en rik och omväxlande vegetation, klippor, sandmarker ängar och lövträd. Eugen var inte så förtjust i barrträd och ormbunkar därför tog han bort dem.
Han ville behålla områdets parkkaraktär och rabatterna är koncentrerade kring stora husets framsida och framför galleribyggnaden. Mot sjösidan lät prinsen göra två stora terrasser, en övre och en nedre. Han planterade också en del nya träd, en rad popplar vid strandkanten och kastanjer uppe på terrassen.
Brevet till Werenskiold fortsätter :
"- - - blommor har jag i massor utanför mitt ateljéhus. Näst efter konsten tror jag blomster är min största glädje."
I prinsens bibliotek finner man en del trädgårdslitteratur, bl a från England och skisser över hur terrasserna skulle se ut . I ett brev finns noggranna anvisningar om vilka blommor som ska planteras, vilka färger och kombinationer. Eugen tyckte bäst om de blå, vita, gula och rosa och blommor som betraktades som "gammaldags" för den tiden.
I några brev avsända från Turnbridge Wells i södra England (1901) skickar prinsen fröpåsar och noggranna instruktioner för sådd och plantering. T ex föreslår han blandade tagetes, en blomma som vid den tiden betraktades som gammaldags och kallades "sammetsblom".
Detalj från lökkatalog med prinsens egna marginalkommentarer. Understrykningen
gäller en narciss. Narcisser av olika slag förekom rikligt både i rabatter och vaser.
Parken är rik på statyer. Den vi mest förknippar med Waldemarsudde är Nike från Samothrake, en kopia från Louvren i Paris. Den inkomponerades i trappan redan när huset byggdes 1905. Bland de tidiga finns också Rodins Tänkaren på terrassen och Milles Örnar på entrésidan. Där står också den kraftfulle Herakles av Antoine Bourdelle och spänner bågen. I ett blomsterkvarter nedanför stora trappan fungerar Milles Triton som fontän (ur funktion f. n.).
På terrassen framför galleriet står Per Hasselbergs Grodan, Bror Hjorths Sovande flicka. Carl Wilhelm Scheele och Bågskytten båda av Carl Milles står också här på höga kolonner. Eugens vän och målarkollega Karl Nordström har porträtterats i brons av Carl Eldh.
Nere vid stranden, vid en liten damm ligger per Hasselbergs skulptur Näckrosen en allegorisk kvinnofigur utsträckt nära önskedammen, där besökare kan kasta ett mynt i vattnet .
Förutom Gamla Huset och huvudbyggnaden finns ett antal andra hus inom området. Åt öster ser man den stora Linoljekvarnen, "Personalvillan", även den ritad av Ferdinand Boberg och det faluröda "stallet" där det funnits en häst, Pålle, men som nu används som verkstad, och personalutrymmen.
Mittemot ligger garaget, där prinsen hade sina bilar. Här ligger också en liten sjöbod från tidigt 1800-tal. Längst österut ser vi Kvarngården som genomgick omfattande renovering 1994-95.
Innanför Ferdinand Bobergs vita grindar ligger det gröna Ektorpet. I enlighet med prinsens önskemål i hans testamente finns där nu ett café som är öppet sommartid.
