PRINS EUGEN SOM FOTOGRAF Leif Wigh Prins Eugen förvärvade en kamera för torrkollodienegativ på senhösten 1887 då han studerade måleri i Paris. Prinsen hade träffat den svenskfödde fotografen Otto [Wegener] (1849-1922) som var verksam i Paris. Otto var en av stadens mest populära fotografer, det mondäna Paris favorit, med en kundkrets av tidens kända skådespelare och politiker och umgicks även i svenska konst-närskolonin i Paris. Flera av konstnärerna förevigades av honom. Det är möjligt att Otto gav prins Eugen några lektioner i konsten att fotografera. Framkallning och framställande av pappersbilder var prinsen däremot inte intresserad av. De detaljerna ordnades av fotohandeln i Paris. Både Otto och fotohandeln var troligen angelägna om att ha en prins från det svenska kungahuset som kund. Till drottning Sofia skrev prinsen att fotograferandet inte skulle inkräkta på måleristudierna. Fotograferandet var något av tillfälligt tidsfördriv och bilderna bidrog till att förstärka minnet av trevliga händelser, av utflykter och fester. På senhösten 1894 arrangerades en stor fotografiutställning i Stockholm. Den ägde rum i Industripalatset, en före detta cirkus-lokal belägen på Karlavägen, helt nära våra dagars Karlaplan. Kronprinsessan Victoria inviterades att visa bilder. Hon fick avan-cerat bistånd av fotografen Gösta Florman som framkallade både negativ och bilder. Florman, Svenska Fotografernas Förbunds förste ordförande, arrangerade även hängningen av hennes bilder i utställningen. För sina ansträngningar fick han en silverkanna med kronprinsessans ingraverade hälsning och tack. Florman var under många år kronprinsessans förtrogne i fotograferandet! I utställningen visades även ett 40-tal fotografier av Prins Eugen, utförda på Tyresö. Själv var Prinsen vid tillfället på resa i Europa och sannolikt gav han per brev sitt tillstånd till visning av bilderna. Prins Eugens fotograferande är ett fint exempel på amatör-fotografens obundna förhållningssätt. Bilderna är fokuserade på naturens former medan andra amatörfotografer oftare fotograferade utsikter. Prinsens fotograferande är kortlivat. Han började 1887 och fortsatte sedan några år - fram till 1910-talet. Därefter falnade tydligen intresset - i alla fall finns inga senare fotografier bevarade på Waldemarsudde. Han förekommer trots det i fotografi-sammanhang fram till 1930-talets slut. I september månad 1920 hålls den första nordiska fotografi-utställningen i Stockholm. Utställningen är ett samarbete mellan Svenska Fotografernas Förbund, Norske Fotografers Landsförening och Dansk Fotografisk Förening. Utställningen finansieras bland annat av Kungl. Majestät med 5 000 Kronor. Evenemanget äger rum i Kungl. Konstakademien vid Fredsgatan i Stockholm och utställningskatalogen upptar 238 poster. En av dessa meddelar att prins Eugen lånat ut 70 albuminfotografier till den historiska avdelningen till vilken kung Gustaf V och kronprins Gustav Adolf även lånat ut ett mindre antal albuminfotografier. Tyvärr anges inte bildernas titlar eller motiv i katalogen. Vid den Internationella Fotografiutställningen i januari 1934 som visades i Liljevalchs Konsthall figurerar prins Eugen som heders-kommitterad. Utställningen gav en bred inblick i den moderna fotografin. I efterhand konstaterades att "Den nya sakligheten" trängt igenom på bred front. De piktorialistiska idéerna som dominerat bildspråket vid tidigare utställningar syntes nu betydligt mindre. År 1939 arrangerades återigen en stor utställning i Liljevalchs konsthall. Exposén med titeln Det nya ögat med underrubriken Fotografien 100 år, visade ett omfattande tvärsnitt av den moderna fotografin. I utställningens hederskommitté återfanns prins Eugen tillsammans med de nordiska ambassadörerna.