29 september 1993 - 9 januari 1994

För första gången i Sverige anordnades hösten 1994 en stor utställning på Prins Eugens Waldemarsudde med ett 60-tal viktiga verk av den schweiziske konstnären Arnold Böcklin (1827-1901) som var en av 1800talets mest uppburna konstnärer. Detta var en unik händelse i svenskt konstliv eftersom Böcklin hade en stor betydelse för sekelskiftets konstnärer och författare i Norden. Han var mycket älskad och uppskattad av bIa Georg Brandes, Edvard Munch, Axel Gallen-Kallela, August Strindberg, Ellen Key, Richard Bergh och prins Eugen. Trots detta har endast ett fåtal av Böcklins målningar visats i Sverige. 1883 deltog han i en utställning i Stockholm med "Vågornas lek" och i samband med Stockholmsutställningen 1897, då prins Eugen var ordförande för den avdelningen som var tillägnad de sköna konsterna, visades ytterligare två av Böcklins verk, nämligen "Herakles helgedom" och "Skattvakten". I Sveriges offentliga konstsamling finns endast ett av hans konstverk, "Skogsbryn med faun och nymf' på Göteborgs Konstmuseum.

Böcklin betraktades vid sekelskiftet som en symbolist och han var en av 1800-talets stora mytskapare, som i sina målningar omtolkade många av de klassiska myterna. I storslagna målningar skildrar han italienska landskap, uråldriga myter och han reflekterar över livsgåtorna. Hans mest kända målning är "Dödens Ö" ("Toteninsel") som blev en kultbild vid 1800-talets slut. Den fanns i reproduktion i flera svenska hem, bl a hos Ellen Key. Strindberg använde den för sin scenbild vid Intima Teatern. Några av dessa reproduktioner visases på utställningen tillsammans med målningar av prins Eugen, Richard Bergh, Georg Pauli och Oskar Bergman, i vilka influenserna från Böcklin är uppenbara.

Under större delen av 1900-talet har Böcklins namn visserligen inte helt fallit i glömska - men berömmelsen har inte varit lika stor som den en gång var - historiens domstol är nyckfull. Under senare år har dock en omvärdering ägt rum, vilket fört med sig att Böcklins verk idag äger en förnyad aktualitet. För flera av vår tids konstnärer spelar Böcklin en viktig roll; Jan Håfström är en av de konstnärer som i både ord och bild skildrat sitt förhållande till Böcklin. Det fanns med andra ord all anledning att med öppna sinnen återupptäcka denna konstnärs egenart.

Böcklinprojektet var ett led inom kulturutbytet mellan Schweiz och Sverige 1992-1993. Till utställningen producerades en omfångsrik katalog författad av Hans Henrik Brummer, Dorrit och Björn Hallström, Hans Holenweg, Steve
Sem-Sandberg, Anita-Maria von Winterfeld, Rudolf Zeitler och Franz Zelger. Katalogen är utgiven av Prins Eugens Waldemarsudde och tryckt i Värnamo 1993.